Vad innebär en orosanmälan?
En orosanmälan är när någon kontaktar socialtjänsten för att berätta att de är oroliga för ett barn. Det kan handla om att barnet far illa på något sätt eller inte mår bra. Man kan göra en sådan anmälan anonymt om man vill. Vissa yrkesgrupper, som skolpersonal, måste göra en anmälan om de misstänker att ett barn inte har det bra, och de kan inte vara anonyma när de gör det.
För att göra en orosanmälan behövs inga bevis, bara en misstanke om att något är fel. Sedan är det upp till socialtjänsten att undersöka närmare.
Vad händer efter en orosanmälan?
När socialtjänsten får en orosanmälan, tittar de först på om de behöver undersöka mer eller inte. De kan prata med föräldrarna, den som gjorde anmälan och ibland även med barnet för att förstå vad som händer. Om oron handlar om våld mot barnet börjar de en utredning direkt.
Under utredningen pratar socialsekreterare med föräldrarna och barnet för att förstå situationen. Ibland kontaktar de även skolan eller andra viktiga personer för att få en bättre bild av situationen och se om familjen behöver hjälp. Socialtjänstens hjälp är frivillig förutom i fall där de måste agera för att skydda barnet.
Vad händer om det kommer en orosanmälan under en vårdnadstvist?
I familjerättsliga frågor dyker ofta frågan upp om vad som händer om någon gör en orosanmälan när föräldrar tvistar om vårdnaden. En orosanmälan handlar om att man är orolig för att barnet far illa på något sätt, och det kan vara av olika skäl. Det är upp till socialtjänsten att undersöka.
Om socialtjänsten inte ser någon anledning till oro kommer de inte att inleda en utredning. Då påverkar inte anmälan utgången i vårdnadstvisten. Men om utredningen visar att det finns skäl till oro kan det påverka vårdnadstvisten. Men det beror alltid på de specifika omständigheterna i varje fall. Domstolen ska i en vårdnadstvist se till vad som är bäst för barnet och därför är inte orosanmälan i sig avgörande för deras bedömning. Tvärtom kan en orosanmälan som används av den andra vårdnadshavaren som ett redskap i en vårdnadstvist för att vinna över vårdnaden och få den andra vårdnadshavaren att framstå som olämplig vårdnadshavare slå tillbaka mot den som gör den ogrundade orosanmälan i vårdnadstvisten. Det är därför viktigt att understryka vikten av att inte upprätta en ogrundad orosanmälan när du är i en vårdnadstvist.
Sammanfattningsvis avgör inte antalet orosanmälningar eller själva anmälan utgången i en vårdnadstvist. Det är vad utredningen visar och hur allvarlig situationen är som kan påverka. Ibland används orosanmälningar som ett sätt att försöka få någon att se dålig ut i en vårdnadstvist, men det kan slå tillbaka på den som gör anmälningarna om orosanmälningarna är ogrundade.