Kategorier
Juridik

Ett avtal om mahr kan inte göras gällande enligt svensk rätt

Inom islam betraktas äktenskapet rättsligt sett som ett kontrakt mellan makarna. Avtal om mahr utgör i allmänhet en del av äktenskapskontraktet och innebär att mannen vid äktenskapets ingående överför, eller förpliktar sig att överföra, egendom till kvinnan. Avtal om mahr kan utformas på olika sätt. Antingen kan mannen vid äktenskapets ingående vara skyldig att överföra egendom till kvinnan, eller kan avtalet innebära att egendomen ska utges vid ett senare tillfälle, exempelvis vid skilsmässa. Mahr är därmed ett rättsinstitut i islamisk rätt som kan likställas vid brudgåva.

Högsta domstolen har prövat huruvida ett avtal om mahr kan göras gällande enligt svenska familjerättsliga regler. I målet hade mannen vid äktenskapets ingående åtagit sig att till hustrun utge 690 guldmynt (ungefär 1,5 miljoner svenska kronor). Yrkandet i domstolen grundade sig därmed på ett åtagande i ett avtal om mahr, som en del av äktenskapskontraktet. Högsta domstolen konstaterade att om ett avtal om mahr tillämpas görs avsteg från den svenska familjerättsliga regleringen. Svensk rätt präglas av en restriktiv syn på makars avtal om framtida förmögenhetsöverföringar. Makarnas avtal om mahr kunde liknas vid ett föravtal om en framtida bodelning och kunde därmed inte anses giltigt. För att ett sådant föravtal ska vara giltigt krävs att äktenskapsskillnaden är omedelbart förestående, vilket den sällan är eftersom avtal om mahr ingås vid äktenskapets ingående (NJA 2017 s. 168).

Frågan är vad detta får för konsekvenser för de kvinnor som inte får sin mahr utbetald. Mahr kan ha religiösa och kulturella funktioner och därmed enbart ha ett symboliskt värde. Mahr kan också fylla ett betydande ekonomiskt syfte genom att bidra till en förmögenhetsutjämning mellan makarna, fungera som en ekonomisk säkerhet för kvinnan om äktenskapet upplöses eller utgöra en trygghet för kvinnan när det saknas socialförsäkringsskydd. I den islamska rätten föreligger inte giftorättsgemenskap eller samma underhållsskyldighet mellan makar som i den svenska rättsordningen. Det faktum att avtal om mahr inte kan göras gällande enligt svensk rätt påverkar därmed kvinnans ekonomiska förhållanden.

I det ovan angivna målet hävdade kvinnan att det skulle strida mot Europakonventionen att inte ge avtalet om mahr rättslig verkan. Europadomstolen har betonat vikten av att ta hänsyn till minoritersgruppers särskilda behov, men behovet har i detta mål inte kunnat fastställas. Parterna var oeniga vad gäller avtalets giltighet, varför det skulle strida mot kraven på likabehandling och opartiskhet att ge avtalet rättslig verkan. Konventionen innebär inte en skyldighet för konventionsstaterna att tillämpa olika normer för olika grupper, exempelvis olika religionstillhörigheter. Kvinnan som inte beviljas sin mahr får alltjämt det skydd som svenska regler om äktenskap och äktenskapsskillnad innebär, samt det skydd som det svenska socialförsäkringssystemet ger. Dessa rättigheter tillgodoser samma intressen som ett avtal om mahr.

Likt Högsta domstolen anser vi på Alak & Co att svenska familjerättsliga regler och sociala rättigheter ger ett gott skydd för båda makarna vid en äktenskapsskillnad. Svensk materiell rätt kan aldrig åsidosättas för en religions rättsordning, om inte en religiös handling kan likställas vid en rättsligt giltig handling eller svensk rätt annars tillåter det. Självfallet är det mycket stötande för kvinnan att inte beviljas sin mahr, men det är inte ekonomiskt förödande. Det är viktigt att kvinnorna får kännedom om sina rättigheter enligt svensk rätt, vilka ger det sociala och ekonomiska skydd de behöver.