Unga lagöverträdare har länge särbehandlats i straffrättsligt hänseende. Det har gällt åldersgruppen 15-17 år och lagöverträdare i åldern 18-20 år. Särbehandlingen har gjorts både vid straffmätningen och vid valet av påföljd. Den som har begått ett brott innan han eller hon har fyllt 21 år har fått ett mildare straff, i folkmun så kallad straffrabatt.
Den andra januari slopades straffrabatten. Det innebär att domstolen, i vissa fall, inte längre ska ta särskild hänsyn till brottslingens unga ålder när straffet bestäms, om en person som är mellan 18 och 20 år har begått ett brott. Detta gäller om det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år för brottet, eller om brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer. Vidare krävs inte längre särskilda skäl för att döma unga myndiga lagöverträdare till fängelse.
Ungdomsrabatten infördes för att unga typiskt sett inte har en sådan mognad och ansvarsförmåga att de kan behandlas som vuxna. De är också känsliga för de konsekvenser som frihetsberövanden och andra straffrättsliga ingripanden leder till. En person som tidigt i livet döms till ett långt fängelsestraff kan få svårt att återanpassa sig i samhället. När den unge har avtjänat sitt straff har jämnåriga hunnit utbilda sig, skaffa ett arbete, bilda familj med mera, medan den unge lagöverträdaren har hamnat efter i detta hänseende och i stället blivit stämplad som kriminell. Genom ett långt fängelsestraff fostras den unge in i en kriminell livsstil, vilket innebär att återfallsrisken är mycket stor.
Tidigare har de kriminella gängen skickat de unga att begå brotten, eftersom de givits straffrabatt. Frågan är om den slopade ungdomsrabatten kommer förhindra att unga utnyttjas i de kriminella gängen. Troligen kommer gängen anpassa sig. Den allvarliga brottsligheten kommer troligtvis krypa längre ner i åldrarna, eftersom unga mellan 15-17 år alltjämt får straffrabatt. Vad gäller narkotikabrottslighet kan gängen dessutom kringgå lagändringen genom att inneha en mindre mängd narkotika åt gången. Om den unge då blir ertappad kommer brottets straffvärde inte vara tillräckligt högt, vilket innebär att han eller hon alltjämt kommer ha rätt till ungdomsrabatt. Det finns ytterligare utrymme att undersöka hur samhället kommer påverkas av att ungdomar numera kan dömas till livstids fängelse, mot bakgrund av de med stöd i forskning inte har samma förmåga som vuxna att ta ansvar och se konsekvenserna av sina handlingar.
Regeringen ansåg att det fanns en obalans mellan brottens svårhetsgrad och det straff som den unge dömdes till. Reaktionen på allvarlig brottslighet var genom straffrabatten alltför mild. Det ansågs oproportionerligt att en person som har begått ett allvarligt brott kan få sitt straff nedsatt till hälften, även om det rör sig om en ung lagöverträdare. Sammantaget finns argument både för och emot ungdomsrabatten. Frågan är om lagändringen kommer påverka ungas brottlighet och gängkriminaliteten. Det återstår att se vilka konsekvenser lagändringarna får på ungdomar och samhället i stort.
