Kategorier
Okategoriserade

Svårare att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige

Elma Pålsson jurist specialicerad på familjerätt, arvsrätt och migration.

Migrationsverkets egen handläggningstid blir avbrott i vistelsetid  

Migrationsverket avslog en ansökan om ställning som varaktig bosatt i Sverige på grund av att deras egen handläggningstid ansågs utgöra ett avbrott i Sverigevistelsen och att förutsättningarna för ett beviljande därmed inte var uppfyllda. Beslutet har nu bekräftats av Migrationsöverdomstolen.  

Ställning som varaktigt bosatt – ett EU-rättsligt uppehållstillstånd

Ställning som varaktigt bosatt är ett EU-rättsligt uppehållstillstånd för medborgare i länder utanför unionen. Det medför vissa rättigheter som EU-medborgare har och innebär större möjligheter att exempelvis studera och arbeta i ett annat EU-land. Exempelvis ska en person med ställning som varaktigt bosatt i Sverige, som förlorat sitt svenska uppehållstillstånd på grund av vistelse utomlands, beviljas ett nytt tillstånd om han eller hon återvänder inom 6 år för att bosätta sig i Sverige. Dessutom ska du enligt lag få permanent uppehållstillstånd om du beviljas ställning som varaktigt bosatt.  

Krav om att ha vistats oavbrutet i fem år

För att beviljas ställning som varaktig bosatt krävs att tredjelandsmedborgaren oavbrutet vistats i ett EU-land med uppehållstillstånd eller på annan laglig grund i minst fem år som lagligen bosatt. Det är upp till varje medlemsstat att själv bestämma vad ”lagligen bosatt” innebär på just deras territorium.  

Migrationsverkets handläggningstid räknas som avbrott i vistelsetiden

Mannen i det aktuella fallet hade tidigare haft uppehållstillstånd i Sverige som familjemedlem och sedan ansökt om och beviljats uppehållstillstånd som arbetstagare. När han efter fem år ansökte om ställning som varaktigt bosatt gjorde Migrationsverket bedömningen att tiden mellan uppehållstillstånden, det vill säga Migrationsverkets egen handläggningstid, var att anse som ett avbrott i mannens Sverigevistelse. Eftersom vistelsetiden därmed inte pågått oavbrutet under fem år, kunde ansökan inte beviljas. Mannen överklagade till Migrationsdomstolen som konstaterade att begreppet ”lagligen bosatt” inte omfattar handläggningstiden då en sökande väntar på ett nytt uppehållstillstånd. Även Migrationsöverdomstolen gjorde denna bedömning. De menade att mannen under denna period, de facto, inte hade haft något giltigt uppehållstillstånd och inte heller uppfyllde någon annan laglig grund för sin vistelse. Han ansågs därför inte ha varit ”lagligen bosatt” i Sverige. Detta trots att han, helt i enlighet med lagen, ansökt om det nya uppehållstillståndet innan det gamla slutat gälla och alltså hade rätt att befinna sig i Sverige i väntan på Migrationsverkets bedömning.  

Vad innebär Migrationsöverdomstolens beslut?

Beslutet innebär i praktiken en begränsning av tredjelandsmedborgares möjligheter att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige och i förlängningen även medborgarskap. Om handläggningen av en ansökan om förlängt eller nytt uppehållstillstånd drar ut på tiden och därför inte hinner godkännas innan giltighetstiden för det tidigare uppehållstillståndet gått ut, kommer tiden för Sverigevistelsen istället räknas från beviljandet av det senare uppehållstillståndet. Tiden den sökande spenderat i Sverige i väntan på det tidigare tillståndet och mellan tillståndensperioderna anses alltså inte ingå i den totala vistelsetiden. Detta gäller även om den nya ansökan kommit in i tid och oavsett om fördröjningen beror på långa handläggningstider hos Migrationsverket.