Bouppteckning och arvsskifte

En bouppteckning är en handling som upprättas efter att en person avlider för att dokumentera och redovisa den avlidnes tillgångar och skulder.

Syftet med en bouppteckning är att skapa öppenhet och klarhet kring den avlidnes ekonomiska situation och tillgångar, samt säkerställa att eventuella arvingar och borgenärer får sina rättmätiga anspråk tillgodosedda.

Bouppteckningen är en viktig del av arvsprocessen och används som underlag för att fördela den avlidnes tillgångar och skulder.

1. Upprättande av bouppteckning

Bouppteckningen upprättas normalt av en jurist eller av den som har fått uppdraget av arvingarna eller testamentstagarna. Det måste göras inom viss tid efter dödsfallet, vanligtvis inom tre månader.

2. Innehåll

Bouppteckningen innehåller en detaljerad förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder. Detta inkluderar exempelvis fastigheter, fordon konton, aktier, försäkringar, bolån, privata skulder och andra former av tillgångar och skulder. 

3. Arvingar och testamentstagare

Bouppteckningen används för att fastställa vilka som är arvingar och testamentstagare, samt hur arvet ska fördelas enligt den avlidnes testamente eller enligt lag om det inte finns något testamente.

4. Skatteverket

En kopia av bouppteckningen skickas normalt till Skatteverket för att säkerställa att rätt skatter och avgifter betalas, inklusive en eventuell arvsskatt.

5. Offentlighet

Bouppteckningen är en allmän handling och kan begäras ut av allmänheten. Det innebär att information om den avlidnes tillgångar och skulder är tillgänglig för den som är intresserad.

Att upprätta en bouppteckning är en viktig del av arvsprocessen och är av betydelse för att följa lagar och regler som reglerar arv och fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap. Det är vanligt att anlita en jurist eller en annan expert på området för att säkerställa att bouppteckningen upprättas korrekt och i enlighet med gällande lagar och regler.

Ett arvskifte är den process genom vilken den avlidnes tillgångar och skulder fördelas mellan arvingar och testamentstagare. Processen är reglerad i ärvdabalken och innefattar flera steg, inklusive bouppteckning och arvskifte.

1. Bouppteckning

Efter en persons död måste en bouppteckning upprättas. I bouppteckningen fastställs vilka som är arvingar enligt lag och vilka som är testamentstagare om det finns ett testamente. Bouppteckningen innehåller även en detaljerad förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder. 

Bouppteckningen används för att arvskiftet ska genomföras enligt de bestämmelser som följer av ärvdabalken och vad som framkommer i ett eventuellt testamente.

2. Arvskifte

Efter att bouppteckningen är klar och eventuella skulder är betalda kan arvsskiftet påbörjas. Under arvsskiftet fördelas den avlidnes tillgångar mellan arvingarna eller testamentstagarna.

3. Arvsskatt? 

Arvsskatten och gåvoskatten avskaffades den 1 januari 2005. Det innebär att arvingar och gåvotagare normalt inte behöver betala någon specifik skatt på de ärvda tillgångarna eller gåvorna. Det finns dock situationer där beskattning fortfarande ska ske, exempelvis i samband med försäljning av fastigheter och värdepapper som tillhört den avlidna personen.

Om dödsbodelägarna inte är överens finns det en möjlighet att ansöka om en skiftesman vid tingsrätten.

4. Avslutande av ärendet

När arvsskiftet är slutfört och eventuell skatt är betald kan ärendet avslutas. Arvingarna eller testamentstagarna får äganderätt till de tillgångar de har rätt till enligt arvsskiftet.

Bouppteckningar och arvsskiften kan vara komplexa och komplicerade. Det finns lagar och bestämmelser att förhålla sig till,  därtill kan det finnas testamenten som gör ärendet komplicerat. Det kan därför vara klokt att konsultera med en jurist eller annan person med särskild kompetens på området för att säkerställa att processen hanteras korrekt och enligt gällande lagar och regler.

Vi på Alak & Co har stor kompetens och gedigen erfarenhet av arvsärenden. Du är välkommen att höra av dig till oss!