Den 8 november trädde den nya lagen om självständigt förverkande i kraft, en lag som syftar till att stärka möjligheterna för svenska myndigheter att komma åt tillgångar från kriminella nätverk utan att behöva koppla dem till ett specifikt brott. Målet är att försvaga den organiserade brottslighetens ekonomiska bas och därigenom minska deras möjligheter att fortsätta sina olagliga verksamheter. Juristen Ada Alak på Alak & Co har delat sina tankar om lagens syfte, fördelar och potentiella utmaningar.
Vad innebär den nya lagen om självständigt förverkande?
Enligt Ada Alak innebär lagen en betydande förändring i hur myndigheter kan agera mot kriminella tillgångar. Tillgångar som dyra bilar eller lyxartiklar kan nu beslagtas om de inte står i proportion till personens lagliga inkomster, utan att de måste kopplas till ett specifikt brott. Tidigare krävdes en koppling mellan egendomen och ett specifikt brott, men nu räcker det med att myndigheterna visar att tillgångarna sannolikt har brottsligt ursprung.
Fördelarna med den nya lagen
Lagen har mottagits positivt av polis och åklagare eftersom den möjliggör snabbare och mer effektiva insatser mot personer högt upp i kriminella nätverk, där kopplingar till specifika brott kan vara svåra att bevisa. Genom att inte behöva knyta tillgångarna till ett specifikt brott hoppas man kunna strypa den ekonomiska kraften för gängen inom den organiserade brottsligheten och försvåra deras verksamheter.
Kritiken och rättssäkerhetsfrågan
Trots de fördelar lagen kan ge i kampen mot organiserad brottslighet, har den mött kritik från flera håll, bland annat från Justitieombudsmannen. Enligt Ada Alak är en av de främsta farhågorna kopplad till rättssäkerheten, särskilt när det gäller beviskravet. Lagen kräver att det är “klart mer sannolikt” att tillgångarna härrör från brottslig verksamhet, en bedömning som riskerar att påverka enskilda individer om tillräcklig bevisning saknas.
Hur kan den enskilde påverkas?
Ada påpekar att lagen innebär en stor inskränkning i äganderätten för den enskilde. Egendom kan förverkas utan att ägaren dömts för ett brott, vilket innebär att tillgångar kan beslagtas även från personer som inte nödvändigtvis varit inblandade i brottslig verksamhet. Detta väcker frågor om rättssäkerhet och kan skapa känslor av rättslöshet hos de drabbade.
Lagens syfte – att strypa brottsekonomin
Syftet med lagen är att minska brottslighetens möjlighet att rekrytera och expandera genom att angripa den ekonomiska grunden för deras verksamheter. Alak uttrycker förståelse för syftet och påpekar att bekämpning av organiserad brottslighet är en prioritet för samhället. Ekonomiska medel är avgörande för kriminella nätverk, och ett effektivt sätt att bekämpa dessa nätverk är att beslagta deras tillgångar.
Balansen mellan brottsbekämpning och rättssäkerhet
Enligt Alak handlar det om en balansgång. Å ena sidan får myndigheterna nya verktyg att agera snabbt för att hindra att brottsvinster “tvättas” bort. Å andra sidan finns risken att den lägre bevisgraden leder till att myndigheter först letar efter tillgångar och därefter försöker hitta brottskopplingar, vilket kan leda till en så kallad “fishing expedition”. Detta skulle kunna utgöra ett hot mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper.
Praxis och framtida tillämpning
Mycket av hur lagen kommer att påverka rättssäkerheten avgörs genom praxis, menar Ada. Domstolarnas tolkningar och beslut kommer att klargöra beviskraven och ramarna för en rättssäker tillämpning. Alak hoppas att rättspraxis kommer att säkerställa att tillämpningen av lagen sker på ett sätt som inte skadar oskyldiga individer och att detta kommer att bidra till ökat förtroende för lagstiftningen.
En balans mellan skydd och rättssäkerhet
Ada Alak avslutar med att betona vikten av rättssäkerhet även i arbetet mot brottslighet. Det är viktigt att skydda samhället och hindra brottsekonomin från att växa, men detta får inte ske på bekostnad av individens grundläggande rättigheter. Genom en rättssäker tillämpning kan vi skapa en trygg och rättvis grund för brottsbekämpning utan att inkräkta på individens privatliv och rättigheter.
